Sömnrelaterade andningsstörningar (SDB) | ResMed Sverige

Patient Service

Vårdgivare Service

ResMed Service

Patient Service

Vårdgivare Service

Africa & Middle East
Americas
Asia Pacific
Europe
Country Selector

Sömnrelaterade andningsstörningar (SDB)

Sömnrelaterade andningsstörningar (SDB) kännetecknas av avvikande andningsmönster, eller andningsuppehåll, och otillräcklig ventilation under sömnen.

Några av de vanligaste typerna av sömnrelaterade andningsstörningar inkluderar övre luftvägsmotstånd (UARS) och obstruktivt apné-hypopnésyndrom* (OSAHS) som även kallas obstruktiv sömnapné (OSA).

Läs mer

Snarkning och OSA

Både snarkning och obstruktiv sömnapné (OSA) har ett gemensamt ursprung:

Obstruktionen av de övre luftvägarna orsakas av att musklerna som kontrollerar tungan och den mjuka delen av gommen slappnar av.

Hos snarkare utan OSA är luftvägarna blockerade, men inte kollapsade, även om det finns flödesbegränsningar. Hos snarkare med OSA, kollapsar luftvägarna helt eller delvis, vilket leder till antingen:

  • Apné, vilket är upphörande av luftflöde i minst tio sekunder, eller.
  • Hypopné, vilket är nedsatt luftflöde i minst tio sekunder, med 30-90 % lägre luftflöde och minst 3 % syredesaturation jämfört med basvärdet.
Snarkning och OSA

Typer av sömnrelaterade andningsstörningar

Obstruktiv sömnapné (OSA)

Obstruktiv sömnapné (OSA) är den vanligaste formen av sömnrelaterade andningsstörningar (SDB), och drabbar fler än tre av tio män samt nästan en av fem kvinnor1. Patienter som lider av OSA drabbas ofta av partiell eller fullständig luftvägskollaps under sömnen.

Central sömnapné (CSA)

Central sömnapné (CSA) är inte lika vanligt som OSA2. Till skillnad från OSA-patienter vars luftvägar helt eller delvis blockeras och därmed hindrar andningen, har patienter med central sömnapné en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Det innebär antingen att hjärnans andningscentrum inte skickar någon inandningssignal, eller att signalen inte förs vidare till resten av patientens kropp.

Komplex sömnapné

Komplex sömnapné är en kombination av obstruktiv sömnapné (OSA) och central sömnapné (CSA). Komplex sömnapné är visserligen vanligare än CSA men inte lika vanligt förekommande som OSA3.

Samsjuklighet associerad med sömnapné

1. Sömnapné och hypertoni

Personer med sömnrelaterade andningsstörningar (SDB) löper högre risk att utveckla hypertoni, oberoende av andra relevanta riskfaktorer.1-5 Risken står i proportion till hur allvarlig SDB patienten har: ju svårare SDB, desto högre risk att utveckla hypertoni.

Vid god sömn sjunker blodtrycket, men hos SDB-patienter är det istället vanligare med:

  • högre blodtryck när de sover,
  • långvarig stress på hjärta och kärl, vilket kan leda till högre blodtryck även under dagtid.

SDB förekommer hos mer än 30 % av alla patienter med hypertoni6 och hos cirka 80 % av patienter med läkemedelsresistent hypertoni5. För den här patientgruppen kan behandling med positivt luftvägstryck vara extra viktigt.7

2. Sömnapné och hjärtsvikt

Upp till 50 % av alla hjärtsviktspatienter lider av måttliga till svåra sömnrelaterade andningsstörningar (SDB),8 i form av central sömnapné (CSA) Cheyne-Stokes respiration (CSR), obstruktiv sömnapné (OSA) eller en kombination av dessa.9

Cheyne-Stokes respiration (CSR) uppstår när perioder med hyperventilation och hypoventilation (tilltagande/avtagande andningsmönster) förekommer omväxlande med perioder med central hypopné/apné. CSR är en vanlig typ av SDB hos patienter med svår vänsterkammardysfunktion.10

SDB och CSR anses påskynda hjärtsviktsförloppet genom att orsaka

  • återkommande hypoxi
  • ökad afterload
  • ökad sympatikusaktivitet11
  • svängningar i hjärtfrekvens och blodtryck.

Sömn med frekventa avbrott som beror på CSR ger också trötthet och sömnighet dagtid, vilket påverkar livskvaliteten.

3. Sömnapné och stroke

Majoriteten av patienter som fått en stroke och en transitorisk ischemisk attack (TIA) har även SDB,14   ibland odiagnostiserad. Eftersom strokepatienter med SDB också får svårare funktionsförsämringar15, är det bra att även screena för SDB16 när en stroke utreds.

Stroke kan orsaka SDB genom att påverka antingen:

  • centrala mekanismer, vilket ger central sömnapné;
  • muskeltonus vilket ger obstruktiv sömnapné.

Andra symptom på sömnrelaterade andningsstörningar kan vara:

Personer med sömnapné kan löpa en högre risk för stroke på grund av en rad olika symtom. Detta gäller särskilt

  • återkommande sjunkande syrenivåer i blodet nattetid som orsakas av sömnapné kan leda till intermittent hypoxi, vilket har visat sig vara associerat med systemisk inflammation.17
  • Många avbrott i sömnen på grund av sömnapné leder till förhöjd sympatikusaktivitet.18

Patienter som har både sömnapné och stroke har vanligtvis en låg följsamhet till rehabiliteringsprogram efter en stroke. Detta beror vanligtvis på en kombination av

  • de nedsättningar som en stroke orsakar
  • symtomen från SDB (t.ex. överdriven dagtrötthet, utmattning och nedsatt kognitiv förmåga).

Det kan vara en utmaning att identifiera sömnapné hos strokepatienter eftersom de symptom som är associerade med sömnapné ofta tillskrivs stroken. En fullständig bild av patientens normala sömn som skapas med hjälp av familj och närstående kan hjälpa dig att fastställa om sömnapnén har uppkommit före eller efter stroken.

4. Sömnapné och diabetes typ 2

Sömnapné är vanligt bland patienter med diabetes typ 2.19 Sömnapné i sig är associerad med insulinresistens, glukosintolerans och metabolt syndrom20-22, och om den inte behandlas kan behandlingsresultatet försämras överlag.

Trots att ett stort antal patienter med diabetes typ 2 även har SDB är det ofta en odiagnostiserad sjukdom.

Screena patienterna efter diabetes typ 2 och sömnapné

Utifrån samlad forskning tillstyrker International Diabetes Federation kopplingen mellan diabetes typ 2 och sömnapné, och rekommenderar att OSA-patienter regelbundet screenas för diabetes typ 2, och att patienter med typ 2-diabetes som visar symtom på OSA screenas för detta.

Eftersom patienter med sömnapné och patienter med diabetes dessutom har liknande samsjuklighet rekommenderas screening i båda riktningarna: utred sömnapné hos diabetespatienter och utred diabetes hos patienter med sömnapné.23

5. Sömnapné och KOL

Obstruktiv sömnapné och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är två sjukdomar som ofta förekommer samtidigt hos en patient.

KOL innebär att andningsorganen successivt försämras genom obstruktion i luftvägarna, emfysem och minskat luftflöde. I KOL innefattas också lungsjukdomar som kronisk bronkit, och i vissa fall, kronisk astma.

Enligt American Thoracic Society har patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) högre förekomst av sömnstörningar än befolkningen i allmänhet: närmare 50 % av patienterna upplever påtagliga försämringar i sömnkvaliteten.

KOL och OSA förekommer samtidigt hos 1 % av vuxna patienter.24

KOL och OSA ses ofta som överlappningssyndrom. Både KOL och OSA är, oberoende av varandra, riskfaktorer för följande:

  • arytmier
  • högt blodtryck
  • hjärtinfarkt
  • stroke
  • annan hjärt–kärlsjukdom

Studier visar att patienter med obehandlat överlappningssyndrom har högre mortalitet.1 På ResMed arbetar vi för att påverka samsjukligheten och förbättra livskvaliteten. Vi har en rad behandlingsalternativ som lindrar symtom på KOL.

Referenser:

* An apnoea refers to a pause in respiration lasting more than 10 seconds. A hypopnoea is defined as a decrease in airflow of at least 30% for 10 seconds or more, with an associated oxygen desaturation or arousal.

  1. Peppard PE et al. N Engl J Med. 2000
  2. Lavie P et al. BMJ. 2000
  3. Nieto FJ, Young TB et al. JAMA. 2000
  1. Bixler EO, Vgontzas AN at al. Arch Intern Med. 2000 
  2. Marin JM et al. JAMA. 2012 
  3. Logan AG, Perlikowski SM et al. J Hypertens. 2001 
  4. Montesi et al. Journal of Clinical Sleep Medicine. 2012 
  5. Bitter T. et al, EJHF, 2009 
  6. Oldenburg O et al. Circ J 2012 
  7. Lanfranchi PA et al. Circulation. 2003 
  8. Garcia-Touchard A et al. Chest. 2008 
  9. Javaheri S et al. AJRCCM. 2011 
  10. Javaheri S et al. J Am Col Cardiol. 2007 
  11. Johnson KG, et al. J Clin Sleep Med. 2010 
  12. Martínez-García MA, et al. Am J Respir Crit Care Med. 2009 
  13. Wessendorf TE, et al. J Neurol. 2000 
  14. Drager LF, et al. Chest. 2011 
  15. Jelic S, et al. Trends Cardiovasc Med. 2008 
  16. Einhorn et al. Endocr Pract. 2007 
  17. Aronsohn et al. Am J Respir Crit Care Med. 2010 
  18. Punjabi et al. Am J Respir Crit Care Med. 2002 
  19. Coughlin et al. Eur Heart J. 2004 
  20. International Diabetes Federation. The IDF consensus statement on sleep apnoea and type 2 diabetes. Brussels, Belgium: International Diabetes Federation; 2008 
  21. Ruth Lee, Walter T. McNicholas. Obstructive Sleep Apnea in Chronic Obstructive Pulmonary Disease Patients. Curr Opin Pulm Med. 2011;17(2):79-83.
Läs mer